Svenska fibernät och öppna nät

Sverige har idag två parallella fiber-strukturer som båda ger hushållen internet. Den ena är operatörsägda nät där en operatör — företrädesvis Telia — både äger fibern och säljer abonnemanget. Den andra är öppna nät, oftast i kommunalt ägo, där flera operatörer säljer över samma fysiska infrastruktur. Båda systemen täcker stora delar av landet, ibland samma adresser.

§ 1 Öppna stadsnät — modellen

Stadsnäten startade i sent 1990-tal när svenska kommuner såg att den växande internettrafiken krävde infrastruktur som de privata operatörerna inte byggde tillräckligt fort. Stadsnätsidén var konkurrensfrämjande: kommunen gräver fiberkabeln och hyr ut svartfiber (en oanvänd glasstrå) till operatörer som vill sälja till kommuninvånare.

Resultatet är att på ett typiskt stadsnät kan en lägenhet ha 5–20 operatörer att välja mellan över samma fiberkabel. Konkurrensen driver ner månadspriset och har gjort svensk fiber till en av världens mest prisvärda.

§ 2 Telias eget rikstäckande nät

Vid sidan av stadsnäten driver Telia ett rikstäckande villanät där bolaget både äger fibern och är ende säljaren. Telias nät täcker framför allt nybyggda villaområden och förorter där bolaget kom in tidigt. På de adresserna är Telia enda operatör — vill du ha någon annan krävs att stadsnätet eller en annan aktör har egen fiber till adressen, vilket sällan sker.

Telia har också paketerat avtal med flera mindre nätbolag och fastighetsägare, vilket gör att Telia syns som operatör även där bolaget inte äger själva fibern.

§ 3 Fastighetsnät

I många bostadsrätts- och hyresfastigheter har fastighetsägaren tecknat eget avtal med en operatör — ett gruppavtal som täcker hela fastigheten. Då är det operatören som äger eller hyr fibern till just den fastigheten och säljer ett kollektivt internetabonnemang. Du som boende har då internet som ingår i avgiften/hyran, men du kan inte byta operatör utan att fastigheten gör det.

§ 4 Operatörens roll i de öppna näten

När du tecknar Bahnhof eller Bredband2 över Stokab betalar du:

1. Operatörens månadspris för internettjänsten.
2. Operatören betalar i sin tur till stadsnätet en hyresavgift för den fiberkapacitet de använder.
3. Operatören sköter kundtjänst, fakturering och teknisk support gentemot dig.

Det betyder att kundnöjdheten och prisbilden styrs av operatören, inte av stadsnätet. Bahnhof, Ownit och Bredband2 har över åren skapat starka varumärken just inom öppna nät — Telia är dominerande på sitt eget nät, mindre framträdande i stadsnäten.

§ 5 Internationell jämförelse

Den svenska modellen med öppna stadsnät är ovanlig internationellt. I de flesta länder är operatörerna vertikalt integrerade — samma företag äger fiber och säljer abonnemang. Den svenska modellen har bidragit till att 9 av 10 hushåll idag har möjlighet till fiberanslutning och att månadspriserna ligger lägre än i jämförbara länder. Det är ett av få områden där svensk marknadsreglering bevisligen gett konsumenterna betydligt billigare tjänster än vad fri konkurrens utan kommunal infrastruktur skulle ha gjort.